Plantsjukdomar

Gallkvalstret är ett kvalster som angriper avenbok – det är ett mycket vanligt fenomen och betyder inget väsentligt för häckens utveckling. Gallkvalstret är ett kvalster som angriper avenbok – det är ett mycket vanligt fenomen och betyder inget väsentligt för häckens utveckling.

Kvalstren lever inne i bladet och avger ett ämne som gör att löven kryper ihop sig för att skydda sig själva. Kvalstren övervintrar i knoppar på plantorna och beroende på vintern är det inte nödvändigtvis säkert att de kommer tillbaka nästa år.

Normalt görs ingen kontroll mot avenbokens gallkvalster.

Löss i avenbok är mycket små - endast 1–1,5 mm. De sitter på undersidan av bladen, där de suger ut saft ur bladens celler. Angreppet av bladlöss upptäcks först när bladlössens avfall landar på de underliggande bladen, där det bildar ett glänsande lager av sockerämnen.

Bladlössen i avenbok påverkar endast växternas tillväxt i begränsad omfattning och är i övrigt endast kosmetiskt störande.

Vår rekommendation för större angrepp för att bekämpa löss i din häck är att använda nyttodjur. Det är en organisk och naturlig metod, där rovfästingar eller bladlusgallmyggor/parasitgetingar placeras i häcken, varefter de äter upp bladlössen. Du kan beställa nyttodjur till din trädgård genom denna länk.

Ett mindre angrepp kan sköljas bort med kallt vatten från en slang.

Det kan hända att bokhäcken får besök av gallmyggan på sommaren - det kan ses i form av spetsiga gallor/puppor på löven. Dessa puppor uppstår eftersom bokgallmyggan har lagt ägg i häckens blad. Äggen utvecklas till en larv, som sitter inne i puppan, i växtvävnaden på bladet.

Generellt sett är gallmyggan endast av kosmetisk betydelse och behöver därför inte bekämpas. De flesta gallorna kommer att regleras effektivt av parasitgetingar och växternas egna försvar. Parasitgetingar lägger sina ägg i gallorna under sommaren och deras larver äter myggorna i puppan.

Det är faktiskt större risk att störa den naturliga kontrollen genom att spraya häcken än att träffa gallmyggan som sitter väl skyddad i puppan. Därför är det allmänna rådet att du låter naturen gå sin gång och njuter av de märkliga varelserna i häcken.

Bokbladlusen uppträder i vita tofsar på undersidan av boklöven. Under sommarmånaderna är det mycket vanligt att bokhäckar i Sverige får bokbladlus. Det är helt naturligt och ganska ofarligt för etablerade häckar med flera år bakom sig, men de vita fläckarna som lössen lämnar är inte så vackra. Vid kraftiga angrepp på nyplanterade häckar bör de bekämpas.

Här är vad du kan göra för att bekämpa:

I vår färdighäck-produktion på Fyn använder vi nyttodjur för att bekämpa lössen – en organisk och naturlig metod, där rovfästingar släpps ut i häcken, varefter de bekämpar lössen. Du kan även beställa dessa till din trädgård – de finnes här.

Ett mindre angrepp kan sköljas bort med kallt vatten från en slang.

Lövträdskräfta är inte en sjukdom som vi ofta ser i bokhäckar, men den kan förekomma. Kräftan är en svampsjukdom som ses som ett "öppet sår" på stammen och stora grenar. Lövträdskräfta uppstår oftast om det är dåliga förhållanden för plantan, vilket gör att svampsporerna kan tränga in i stammen eller grenarna. Växter som står i skuggan är mer mottagliga för denna svampsjukdom då det tar längre tid här för eventuella öppna sår att torka ut.

Om bokväxterna har fått svampen kan kräftan sprida sig över stammen. Växten kommer att försöka kapsla in och reparera skadan, men ofta utan att lyckas. Om lövträdskräfta upptäcks i häcken ska de drabbade plantorna tas bort så snart som möjligt, eftersom det kan smitta de andra friska häckväxterna, särskilt de med öppna sår. Vi rekommenderar att du tar bort alla växter med lövträdskräfta. Undvik också beskärning och klippning i fuktigt väder – sår på växterna är särskilt känsliga för angrepp.

Är du osäker på om det är bokbarkcancer som har drabbat din häck? Skicka gärna bilder till oss eller boka en tid till FaceTime med oss. Mekaniska skador från till exempel en häcksax kan se ut som kräfta, men är helt ofarliga; så låt oss hjälpa dig på vägen att bedöma det.

Du hittar våra kontaktuppgifter här.

Buxbomsmott är ett nytt skadedjur på de nordiska breddgraderna. Malen är en typ av fjäril som vanligtvis flyger på natten. Buxbomsmott är en typ av fjäril som vanligtvis flyger på natten. Mottet lägger ägg på undersidan av löven på buxbomsväxter. Äggen kläcks sedan till små larver efter en vecka. Larverna är gröna med vita och gula ränder, samtidigt som de också har rader av svarta prickar med vita kanter. Ofta upptäcks mottinvasionen inte förrän larverna har kläckts.

De nykläckta larverna börjar snabbt äta löv och nya skott på plantorna samtidigt som de skyddar sig genom att spinna en massa vita trådar, som liknar siden, mellan grenar och blad. Larverna är extremt giriga och slutar oftast inte förrän plantorna är helt avlövade – i värsta fall överlever plantorna inte attackerna – men oftast kommer de att få nya blad. Vanligtvis kommer du att uppleva 2–3 generationer av dessa mott under en säsong.

Om din häck plågas av buxbomsmott är det viktigt att du gör något åt ​​det, eftersom arten övervintrar som en puppad larv, skyddad mellan två löv, som är hårt sammanbundna av de silkeslena trådarna.

Det kan du göra:

Vi rekommenderar att du använder biologiska medel för att bekämpa dessa larver. Det är därför en bra idé att ge goda förutsättningar för nyttodjur i trädgården. Det kan också vara bra att sätta upp fågelholkar för småfåglar, inklusive mesar, som älskar larverna.

Utöver naturens hjälp till bekämpning är biologisk bekämpning även möjlig med produkten LARVSKYDD som består av en naturlig bakterie som endast verkar mot fjärilslarver. Produkten har ingen negativ effekt eller påverkan på andra insektsarter, växter, människor eller djur. Du kan läsa mer om Larvex och köpa den här.

KOM IHÅG att om du blir av med din buxbom för att den är väldigt hårt angripen och du vill ersätta den med nya/andra växter så ska den lämnas till förbränning och inte som vanligt trädgårdsavfall. På så sätt slipper du sprida larver och nattfjärilar till andra trädgårdar i närområdet.

Hagelskottssjuka är vanligt och kan orsakas av antingen en svamp eller en bakterie. Det är lätt att identifiera eftersom löven ser ut att ha blivit skjutna med hagel.

Häcken har en naturlig reaktion som gör att ett sjukdomsangrepp snabbt omges av en ring på bladet, varefter fläcken faller ut. På så sätt uppnår växten att sjukdomen inte sprider sig vidare till resten av växten.

Kraftiga angrepp sker under perioder med fuktigt väder. Undvik dessutom att vattna direkt på växterna/löven, då detta också gör dem onödigt fuktiga och därmed inbjuder till angrepp.

Det finns inget sätt att bekämpa hagelskottssjuka förutom att ta bort drabbade löv och hålla dina växter friska och växande med gödning och vatten, särskilt under de första åren. Se även till att ta bort nedfallna löv på hösten, så att du undviker att bakterier övervintrar och startar en ny cykel på våren.

Ligusterbladfläck orsakas av en svamp som främst angriper i fuktigt väder. Svampen kan ses genom att det uppstår svarta fläckar på löven, varefter löven gulnar och så småningom faller av. Detta händer vanligtvis i slutet av sommaren. Svampen kan angripa de flesta ligustersorter, och det är ganska vanligt, men den angriper inte andra växtsläkten.

Bladfläcksjuka är ganska vanligt, och det är sällsynt att det är i sådan omfattning att plantan skadas. Bladfläcksjukan hos liguster är jämförbar med och är lika vanlig som att människor blir förkylda när förutsättningarna är de rätta. Du ska därför inte vara nervös – detta är ett tillfälligt tillstånd och det kommer att gå över igen. Till våren blir växterna gröna igen.

Om din ligusterhäck har bladfläcksjukan rekommenderar vi att du tar bort de nedfallna löven så att infektionstrycket minskar. En välnärd ligusterhäck har ett starkare immunförsvar och drabbas därför sällan av sjukdomar; kom ihåg att gödsla och vattna din ligusterhäck, speciellt de första åren – detta hjälper till att hålla häcken frisk och säkerställa en god tillväxt.

Liguster kan, liksom många andra häcktyper, angripas av bladlöss. Bladlössen visar sig när löven rullar ihop sig på längden, de gulnar och sedan vissnar de. Lösen är mycket små ca. 1 mm och gömmer sig i de ringlade bladen där de sitter och suger ut saften ur bladens celler (det är det som gör dem gula).

Det kan du göra:

Det finns många olika nyttodjur som angriper bladlössen och därför skulle det vara bra att köpa och släppa ut några av dessa. Du kan hitta bladlusgallmyggor och parasitgetingar här. Innan du sätter nyttodjur i häcken är det bra att skölja häcken med en kraftig vattenstråle som tar bort en del av lössen. Sedan släpps nyttodjuren ut, vilket stoppar bladlössens vidare utveckling.

Småfåglar hjälper också mot lössen. Häng gärna några fågelholkar i trädgården nära häcken.

Det är värt att komma ihåg att en välnärd ligusterhäck har ett starkare immunförsvar och drabbas därför sällan av sjukdomar; kom ihåg att gödsla och vattna din ligusterhäck, speciellt de första åren – detta hjälper till att hålla häcken frisk och säkerställa en god tillväxt.

Ligustersvärmaren trivs i ligustersnår och syns vanligtvis i augusti. Dessa ligusterlarver är gröna med vita och ljusa ränder, och du kommer vanligtvis att upptäcka dem när de börjar gnaga på bladen i häcken.

Vanligtvis förekommer larverna larverna var för sig, så du kommer sällan att se en stor grupp av dem. Därför har de inte heller förmågan att göra allvarlig skada på din häck. Det är värt att notera att även om larven äter löv, är den inte direkt skadlig för häcken. Din häckväxt går inte ut, så du behöver inte göra något. Det är dock en bra idé att hålla ett öga på larverna och ingripa om angreppet blir allvarligt.

I de allra flesta fall kommer larverna att försvinna av sig själva, och ligusterhäcken kommer att blomma igen till våren som vanligt.

Mjöldagg är en av de växtsjukdomar som är lättast att upptäcka. Det är ett svamptillstånd som gör att det ser ut som att mjöl har stänkts över bladen. Mjöldagg angriper nästan alltid de yngsta och färskaste skotten på plantorna.

Svampen angriper växtens yttersta cellager, vilket leder till en hämning av växtens fotosyntes och kan därigenom försvaga växten. Ett mindre angrepp av mjöldagg sätter tillväxten på plantorna stilla, men får inga allvarliga konsekvenser. Svampen är också beroende av växtens hälsa och kommer därför inte att utvecklas på vissna löv.

Det är ofta onödigt att göra något mot mjöldagg. Om du inte vill titta på svampen kan du helt enkelt klippa av de drabbade skotten och se till att de samlas upp från marken, så att svampen inte övervintrar och börjar om igen nästa år.

Det är också en mycket bra idé att se till att växterna sköts väl med vatten och gödning, eftersom svampen oftast drabbar växter som är torra.